Svenska forskare lär robotbaby tala (Metro)
Kan en robot lära sig kommunicera med omvärlden som ett litet barn? Det har forskare från Stockholms och Uppsala universitet fått 760 000 euro i EU-bidrag för att undersöka.
Roboten, som lystrar till namnet "Babybot", är byggd för att likna en baby och kan se, höra, känna och uttala språkljud. I motsats till andra talande robotar kommer "Babybot" inte att ha något språk inbyggt från start, däremot kan den härma, reagera på förändring och känna igen bekanta saker.
Forskarna ska nu testa om roboten kan lära sig språket genom samspel med omgivningen, t ex genom att lyssna på vad forskarna säger och undersöka föremål de visar för den.
- "Babybot" startar från scratch. Det är en "intelligent" robot som drar sina egna slutsatser om vad orden betyder, och ibland kommer det därför till en början att bli fel, precis som hos barn, säger Francisco Lacerda, professor i fonetik vid Stockholms Universitet.
Vid starten i september motsvarar "Babybot" en baby på runt en månad, vid projektets slut om tre år kan roboten förhoppningsvis följa enkla uppmaningar, benämna föremål och säga tvåordsmeningar. Målet är ökad kunskap om hur språkutveckling och motorisk utveckling hänger ihop. Lyckas arbetet är detta ett bevis mot språkvetaren Noam Chomskys teori om människans medfödda språkförmåga, den så kallade universella grammatiken. Lärdomarna från "Babybot" kan användas vid konstruktionen av andra robotar som behöver lära sig saker, t ex inom industrin.
"Babybot" är utvecklad i Italien och ingår i kognitionsforskningsprojektet CONTACT, ett samarbete mellan fem universitet i Italien, Portugal och Sverige. Den totala kostnaden för projektet är 2,4 miljoner euro, varav EU står för två miljoner.
Eliza Kajanus
Fakta: Så utvecklas språket hos barn
Nyfödda barn föredrar sin mammas modersmål framför andra språk.
De första språkljuden är vokaler. Bland konsonanterna dyker m, b, p upp först, sedan d, n och t.
Vid runt sju månader börjar babyn att jollra kanoniskt: amamam, dädäda, baba etc.
Orden mamma och pappa har utvecklats ur joller.
Ett 18 månaders barn förstår vanligen runt 200 ord.
Tvåordsmeningar kommer vid ca 1,5 - 2 års ålder.
Forskarna ska nu testa om roboten kan lära sig språket genom samspel med omgivningen, t ex genom att lyssna på vad forskarna säger och undersöka föremål de visar för den.
- "Babybot" startar från scratch. Det är en "intelligent" robot som drar sina egna slutsatser om vad orden betyder, och ibland kommer det därför till en början att bli fel, precis som hos barn, säger Francisco Lacerda, professor i fonetik vid Stockholms Universitet.
Vid starten i september motsvarar "Babybot" en baby på runt en månad, vid projektets slut om tre år kan roboten förhoppningsvis följa enkla uppmaningar, benämna föremål och säga tvåordsmeningar. Målet är ökad kunskap om hur språkutveckling och motorisk utveckling hänger ihop. Lyckas arbetet är detta ett bevis mot språkvetaren Noam Chomskys teori om människans medfödda språkförmåga, den så kallade universella grammatiken. Lärdomarna från "Babybot" kan användas vid konstruktionen av andra robotar som behöver lära sig saker, t ex inom industrin.
"Babybot" är utvecklad i Italien och ingår i kognitionsforskningsprojektet CONTACT, ett samarbete mellan fem universitet i Italien, Portugal och Sverige. Den totala kostnaden för projektet är 2,4 miljoner euro, varav EU står för två miljoner.
Eliza Kajanus
Fakta: Så utvecklas språket hos barn
Nyfödda barn föredrar sin mammas modersmål framför andra språk.
De första språkljuden är vokaler. Bland konsonanterna dyker m, b, p upp först, sedan d, n och t.
Vid runt sju månader börjar babyn att jollra kanoniskt: amamam, dädäda, baba etc.
Orden mamma och pappa har utvecklats ur joller.
Ett 18 månaders barn förstår vanligen runt 200 ord.
Tvåordsmeningar kommer vid ca 1,5 - 2 års ålder.